CredAbility

+46-733-898929

©2019 by CredAbility

 
Search
  • LC Brown

Kalla Fakta.

Sweden needs to raise awareness […] about conflicts of interest and “friendship corruption”.

Så löd titeln på GRECO:s press release i maj i år. GRECO, Group of States Against Corruption, är en grupp inom Europa-rådet som arbetar mot korruption.



Kalla Fakta:s gräv om antagningarna till tandläkarprogrammet på KI, visar på vad som händer om det saknas förståelse och förmåga att hantera jäv och intressekonflikter. Om det är villig ovisshet hos ansvariga spekulerar jag inte i. Det vi vet är att mellan 15-30+% per år i intagningen genom det speciella systemet TAPIL har personliga relationer eller familjeband med personal på KI eller antagningsansvariga. Motsvarande siffra, enligt Kalla Faktas uppgifter, inom det vanliga antagningsförfarandet som är betyg eller högskoleprov är drygt 4%.


Vid världens största konferens om antikorruption som hölls förra hösten, hölls ett särskilt seminarium om problemet med vänskapskorruption och nepotism i små samhällen, såsom Grönland eller Lettland. Det bekräftades att det är omöjligt att göra en neutral, personligt oberoende bedömning om det finns personliga band inblandade.


Problemet är att det skapas personliga fördelar och en förfördelning genom personliga kopplingar. Inom akademi precis som inom näringslivet resulterar det i snedvriden konkurrens, sämre kvalitet och lägre konkurrenskraft. Sämre ekonomi på sikt, då vi i Sverige försvagar våra egna förutsättningar som innovationsland.


Förvaltningslagen beskriver jäv vilket kan och borde kunnat vägleda antagningskommitténs medlemmar på KI.


Vägledning finns också i best practice för förebyggande av mutor.


INTRESSEKONFLIKT uppstår i en situation där familjeintressen eller personliga intressen skulle kunna blanda sig i personers omdömesförmåga när det fullgör sina förpliktelser mot sin arbetsgivare/organisation.


I KI:s fall satt tidigare en professor på alla väsentliga steg i hela tandläkarutbildningen. Han var ordförande för det alternativa antagningssystemet TAPIL (vars premisser för antagningsbedömning är svajande). Han var ansvarig för tandläkarprogrammet, han var lärare på programmet, ansvarig för utfärdande av examensbevis, och satt slutligen samtidigt på en post på landstinget för bestämmande av utfärdande av legitimation till färdigutbildade tandläkare. En ytterst mäktig position som i en liten krets av bestämmande genomsyrar vad som blir stark lojalitetskultur. Vem vill och vågar säga emot?


När professorns son ansökt genom TAPIL och skulle intervjuas av antagningskommittén, där pappa var ordförande, lämnade enligt Kalla Faktas uppgifter pappan rummet med en kommunicerad brasklapp. Alla i rummet visste givetvis omständigheterna. Var det tillräckligt?

När det gäller DELEGERAT BESLUTSFATTANDE, gäller att det ska finnas kontroller som kräver att beslutsprocessen och befogenhetsnivå för de som fattar beslut är fria från faktiska och potentiella intressekonflikter.


En annan fråga i sammanhanget som är mycket aktuell, gäller hur man hanterar information som kommer in genom visselblåsarsystem, eller de personer som vågar att lyfta någon form av ”inconvenient truth” direkt i sin organisation.


Detta är inte överkurs. Det är helt normala förväntningar på en professionell ledning som vill och kan arbeta enligt gällande regelverk.


Se hela programmet här: https://www.tv4play.se/program/kalla-fakta/11979006?utm_source=permalink&utm_medium=sharing&utm_campaign=tv4play_sharing.

Kalla Fakta:s reporter Malin Hallqvist har fått bekräftat att a) man på KI inte kände till siffrorna gällande andelen kandidater där bevisligen jäv förelegat; b) KI kommer nu att arbeta med en internrevision av hur man arbetar.


Min rekommendation är att säkerställa kompetens (=förståelse för vad som utför jäv och intressekonflikt), tydliga regler och arbetssätt så att man vet vad som ska göras vid en viss typ av situation, se till att det finns protokoll från kommittémötena (det är inte överkurs, det är helt normalt), och att man ser till att granska/utvärdera att det funkar som det ska (på årlig basis, också helt normalt), för att säkerställa att risker identifieras och hanteras på ett transparent och trovärdigt sätt. Slutligen är det viktigt att internrevisionen i sig verkligen är oberoende och kompetent.


77 views